IMG_3865

Vem har missat att det är varmt?

27 och 28 grader funkar helt okej.
Då kan man ju öppna fönstret eller hålla sig i skuggan med något att dricka.
Går det upp emot 30 grader börjar det bli ganska varmt. Då undviker jag solen så mycket det bara går.
Börjar temperaturerna gå upp emot 36-38 grader. Då är det inte kul. Det enda man kan göra då är att stänga alla fönster och dörrar, dra för alla gardiner och försöka röra sig så lite som möjligt. Tack gode gud att jag är ledig!

Sommaren 2010 var det 40 grader i hela Tyskland. Lägg till luftfuktigheten.
Jag satt framför Herr F:s fläkt i vardagsrummet med fötterna i en balja med kallt vatten och kollade på fotbolls-VM på en överhettad dator. Svetten rann och jag väntade hela tiden på att det skulle bli ett rejält oväder som skulle blåsa bort allt som fanns. Men det händer ju typ aldrig. Med åren har jag insett att den där hemska luftfuktigheten är någonting som finns där hela tiden när det är varmt. Det spelar ingen roll hur många gånger man duschar för direkt man kliver ur duschen så klibbar allting fast ändå.

DSCF4154
2 juli 2010. Exakt fem år sen alltså.
Herr F fyllde 23 och hade tryckt in trettio pers från Kassel i vardagsrummet. Syns det att det var varmt? [Och nu såhär exakt fem år senare ser jag att jag hade spillt på tröjan också… Hahaha!]

IMG_3869
Hettan gör ju inte direkt att den här urusla dagen blir enklare. Och om min jobbiga huvudvärk beror på vätskebrist eller en ny bihåleinflammation är oklart. Men att jag snart blir galen på att vara sjuk är väldigt klart.

Men skål då, pappa!
Nu har du också semester!

Det kommer tydligen inte bli något höjdarväder nästa vecka när jag är i Sverige så då är det lika bra att njuta av solen och värmen fullt ut nu istället.
Här i Charlottenburg finns ett slott med en enorm och jättevacker slottsträdgård dit jag brukar ta med filt och böcker och ligga och läsa ett tag.

IMG_3833

IMG_3834
Där borta kan man skymta slottsflygeln

IMG_3835
Mitt kit för att överleva. Vatten, bok, äpple och Bricanyl.
Jag kommer aldrig mer lämna huset utan min Bricanyl! Igår kväll svällde mina luftrör igen efter att jag ätit en av mina nybakade argentinska/chilenska kex som jag gjort. Det låter värre än vad det var, men det blev svårt att andas. Tack och lov hade jag den här gamla Bricanylen med utgångsdatum 2010 på. Det låter värre än vad det är och jag har verkligen ingen aning om vart detta plötsligt kom ifrån. Kakorna innehöll ingredienser som jag använder annars också. Men jag måste kolla upp detta innan jag åker till Sverige.

IMG_3841

IMG_3842

IMG_3843

IMG_3844
Jag undrar vad som hänt med rabatterna? Annars är de jättefina välfixade, lite pinsamt inför alla turister som kommer hit.

IMG_3846

IMG_3847
Slottet håller på att restaureras just nu. Man kan gå in om man vill. Jag har aldrig varit inne, det är säker jättevackert, men inträdet på 12 euro sparar jag tills i framtiden.

IMG_3850

IMG_3851

Jag älskar att gå på gatorna i Charlottenburg. Det finns otroligt vackra och ståtliga hus här. Det är gamla Östberlins raka motsats och det är detta jag älskar med Berlin. Det  finns någonting för alla.

Det senaste året har jag insett att det här med sommarsemester inte existerar i Tyskland.

Och nu har jag massor av frågor.
Hur länge har man normalt semester i Sverige som anställd? Fem veckor?
Vem bestämmer när man tar semester? Är det arbetsgivaren? Eller kan man bestämma det själv? Eller har man rätt att ha fem veckor på sommaren och sen har man mer utöver det?

Att ha semester på sommaren i Sverige är ju liksom, normalt. Det bara är så. Barnen har sommarlov, föräldrarna har semester. Man åker ut på landställen eller till släkten. Allting går ju i slow motion. Ring till försäkringskassan. De har semester. På sjukhuset i byn i norra Värmland stänger de hela avdelningar för personalen har semester. [Det skulle aldrig hända här!]

27062011562
Jag och Rosalie på Helmholtzplatz, 2011

Jag har rätt till 21 semesterdagar. Det betyder alltså att alla på mitt jobb har rätt till 21 semesterdagar under ett helt år [lägg då till att på mitt jobb har vi dubbelt upp på helger och helgdagar].
Men i Tyskland verkar det inte alls vara självklart att ta ut semestern på sommaren. De kan lika gärna vara i april. Eller oktober [september verkar vara en populär semestermånad]. Dessutom verkar det heller inte vara någon som tänker på att ta ut alla dessa dagar samtidigt och vara ledig i flera veckor. Man sprider ut dom lite hur som helst.
”Åh vad underbart! Har du semester nu! I TVÅ veckor?! Njut av solen!”

Jag är den enda på jobbet som har tagit ut semester i juli. Jag blev lite förvånad. Men sen slog det mig att tex. Herr N-P inte tog ut en enda semesterdag förra sommaren och att jag gick och undrade hela sommaren när han skulle vara ledig. För för mig var det liksom så självklart. Alla är lediga någon gång på sommaren.
Inte heller någon av föräldrarna jag passar barn hos tar ut någon semester på sommaren.
Jag har bott i Tyskland i sju år men detta har gått mig förbi totalt. Jag har aldrig tänkt på det. Kanske för att jag förut varit självständig och själv kunnat bestämma när och hur länge jag tar ledigt. Eller så har jag haft universitetet där vi är lediga från mitten av juli till mitten av oktober[!!].

IMG_9536a
Jag vet inte hur många gånger jag fått frågan ”Har det hänt något”. När jag sagt att jag åker till Sverige i två veckor… [Eller så frågar dom var jag ska göra där i kylan nu när det är varmt, haha].
Dom skulle bara veta att två veckor egentligen är ganska lite. Jag är som mest i Sverige två gånger per år [nu är det i princip 1 1/2 år sen jag var där sist]. Man hinner inte mycket på två veckor, tyvärr. Men det kommer ju självklart bli kul ändå!

Alltså egentligen är det ju inte min lägenhet. Det är ju min Flatmate som har kontraktet.
Jag flyttade hit i augusti 2014. Innan dess bodde jag ju fyra år tillsammans med Herr F och Fröken S i Wedding.
Om man jämför tiden i Wedding med hur det är nu i Charlottenburg så brukar känns det som att livet i Wedding var som en amerikansk komediserie där en fejkpublik skrattar i bakgrunden hela tiden. Det hände alltid någonting eller så såg vi till att det hände någonting.
Det tog nästan ett halvår innan jag kunde lägga det livet bakom mig. Väldigt länge kändes det som att Herr F och Fröken S skulle komma tillbaka från Finland. Vi skulle låsa upp dörren till gamla lägenheten och där skulle livet fortsätta precis som det gjorde innan. Men det är ju så det ska vara. Fyra år är ändå en lång tid, det hade ju varit konstigt om jag inte märkt av det alls.
Livet i Charlottenburg är inte alls någon amerikansk komediserie. Det är mera SVT:s testbild. Här händer ingenting alls.

Lägenheten här i Charlottenburg är en typisk berlinsk sekelskiftsvåning. Med alla för- och nackdelar det har. 3,80 meter takhöjd. En lång smal hall med rummen bredvid varandra. Ett långt smalt badrum med badkar och ett litet fönster längst in.
Jag har det största rummet som ligger längst bort. Min flatmate har bott här i tio år vilket gör att hyran för mitt 23 kvadratmeter stora rum är väldigt billigt. Både med tanke på ytan och på läget. Charlottenburg är inte så billigt annars. Jag betalar 310 Euro i månaden i hyra och då ingår el, vatten, värme och internet.

Den billiga hyran beror dock även på att lägenheten bara är delvis renoverad. Med andra ord, den har små defekter som är allt annat än charmiga.
Allt är extremt lyhört. Varje liten viskning hörs. Dessutom sitter jag och min flatmate vägg i vägg med varandra. Och eftersom han endast lämnar huset när han 1. ska jobba 2. ska handla, så är han hemma jämt.
Detta höll på att driva mig till vansinne i början. Det kändes som att jag störde honom enormt när jag satt och pratade i telefon i flera timmar. Nu på senaste tiden har jag löst problemet. När vi båda två är hemma har jag antingen öronproppar i öronen, alternativt lyssnar jag på radio i hörlurar som stänger ut ljud utifrån. På nätterna har jag också i öronproppar, annars kan jag inte sova.

En annan sak är att i både kök och badrum finns bara englasfönster. Så nu vet jag vad alla som bor i dragiga engelska hus pratar om. Dessutom finns inget element i badrummet. Ni kan tänka er själva. Jag tackar bara min lyckliga stjärna för att det inte var en kall vinter i år.
Just den detaljen får mig att vilja flytta innan nästa vinter. Men ärligt talat. Jag vet inte om jag orkar hålla på med det igen. Jag får väl se vad jag säger till vintern.
Jag begriper inte hur min flatmate har stått ut med detta i tio års tid!? Men han verkar inte vara så kräsen med hur han bor [här utelämnar jag en längre utläggning].
Jag skulle kunna skriva en hel uppsats om det här med att leta bostäder och lägenheter i den här stan. Men det får  bli ett helt eget inlägg. Eftersom det antagligen kommer bli en uppsats.

Jag kan varken prata, äta eller hosta.
Soffan, tekannan, böcker och poddar har varit mitt sällskap idag.
Mina halsmandlar är i stor protest just nu.
Det ska bli mycket intressant att se hur jag ska hantera jobbet imorgon. Att skrika är en av våra huvuduppgifter typ.
Åh usch känner jag just nu. Det har varit en rätt kaosartad vår på jobbet och jag tycker väl om det jag gör, men det finns andra detaljer som gör att jag ibland känner att jag inte har någon större lust att gå dit. Men jag har i alla fall världens bästa team, det är jag väldigt tacksam för.

Min arbetsplats just nu är ett sorts Lekland som tillhör en koncern som har olika attraktioner över hela världen. Det är öppet alla dagar i veckan. Med andra ord – begreppet ”helg” har totalt försvunnit ur min värld.

Min kör – Erich-Fried-Chor – hade ett uppträdande idag på en välgörenhetskväll i Ballhaus Pankow.

IMG_3812

IMG_3810

IMG_3811

IMG_3814
Ja jag är sjuk ju. Och nu är jag ännu sjukare.

Flera gånger trodde jag att jag skulle ramla av scenen, och jag räknade hela tiden minuterna tills jag skulle få åka hem igen.
Någon hjärncell tänkte väl att jag skulle göra alla en tjänst om jag ställde upp och bidrog till den väldigt reducerade skara av kören som skulle uppträda idag. Men jag gjorde verkligen ingen en tjänst.
Som tack sitter jag i soffan och fryser nu, har huvudvärk och kan knappt svälja. Jag fick inte ens gratisdrinken som alla backstagemänniskor fick. För jag råkade spola ner lappen i toaletten.
Nu går jag och lägger mig.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggare gillar detta: